Gnistrande höst och väntans tider…

lilla luleälv,mattisudden,norrbotten,lappland,blogg,fröken humla,jenny holmgren

 

Imorse möttes vi av ett gnistrande vitt landskap utanför fönstret. Vi har ingen snö ännu som på många andra håll i norr men termometern visade ändå på hela -8. Med dimma över älven och frosten som gjorde att varenda litet grässtrå glittrade i solen så kan man inte annat än att själv börja glittra lite på insidan också. Nu väntar nog ändå inte vintern så himla länge på sin entré. Jag kommer ihåg att år 2009 åkte jag skidor redan 9 oktober så det är inte omöjligt. Fast har vi å andra sidan  lite tur så hinner det bli fina skridskoisar som ligger blanka i alla fall någon vecka innan snön lägger sig helt för vintern.

 

lilla luleälv,mattisudden,norrbotten,lappland,blogg,fröken humla,jenny holmgren

 

frost,mattisudden,norrbotten,lappland,blogg,fröken humla,jenny holmgren

 

Jag går just nu i väntans tider och har endast en vecka kvar tills vårt tredje barn är beräknat att födas. Jag både längtar och gruvar mig. Längtar så klart efter att få möta och se vem jag burit på i snart nio månader. Jag längtar efter att få se hur hen ser ut, hur hen mår, vilken liten personlighet som vi får till vår familj och hur hen ska tas emot av sina syskon. Men jag gruvar mig inför förlossningen, för den går ju inte att hoppa över eller snabbspola förbi. Jag har fött barn två gånger tidigare så jag vet att det gör ont och är gräsligt jobbigt. Jag vet att jag kommer tappa kontrollen vid ett visst skede och att känslan av att kunna dö kommer att finnas där. Jag vet vad som väntar. Men jag vet också att det finns fantastiska människor till hjälp och att det i de allra flesta fall brukar gå bra. Jag vet också att man sedan ganska fort glömmer bort allt det där jobbiga. Jag skriver hen då vi inte tagit reda på kön i motsats mot vad många andra verkar göra idag. Vi har gjort på samma sätt med våra två andra barn. Att inte veta är en stor del av spänningen tycker jag.

 

frost,mattisudden,norrbotten,lappland,blogg,fröken humla,jenny holmgren

 

Den här sista delen av graviditeten är såklart den tyngsta. Jag känner mig oerhört otymplig och rörelsebegränsad. Det trycker, drar, sliter och tar emot överallt. Jag har haft mycket sammandragningar sedan ganska tidigt i graviditeten och de har såklart blivit allt kraftigare nu mot slutet. Förmiddagarna är de bästa och sedan mot eftermiddan/kvällen blir det tyngre. Den här lilla bäbisen trycker ganska mycket ner mot bäckenbotten och lyckas precis träffa in nerver jag har därnere så det strålar som smärtstötar ner på insidan av båda benen. Det kommer ganska oväntat och plötsligt men håller bara i sig i några sekunder tack och lov. Jag upplever att den här graviditeten skiljer sig ganska mycket mot de andra två. Jag upplever den jobbigare på flera sätt. Men så är jag ju också några år äldre. Och trots allt gnäll från mig nu så får jag ju ändå medge att jag jag har och har haft det ganska bra, det hade kunnat vara värre. Jag har inte behövt sjukhusvård, behöver inga mediciner, har bra värden, jag är på benen och kan äta och dricka. Sista tiden har jag varit sjukskriven p.g.a mycket spontana sammandragningar som till slut gjorde det svårt att fortsätta arbeta. Det ingick inte i min plan. Men det blir ju sällan ändå som man själv tänkt sig. Min plan var också att jag skulle träna till dagen D men det sket sig det också p.g.a sammandragningarna.

 

frost,mattisudden,norrbotten,lappland,blogg,fröken humla,jenny holmgren

 

Mina två andra små stjärnor kom ut till världen senare än det beräknade födelsedatumet så det är nog bara att räkna med det för denna lilla filur också. Den här tiden under slutet av graviditeten är lite jobbig tycker jag, när man får frågan flera gånger om dagen av de man möter att ”om ändå inte bäbisen kommit ut ännu?!” Eller typ ”Men va! Har du inte fått barn ännu…men herre gud”. Fast det är helt uppenbart att den inte kommit ut p.g.a att den gigantiska gravidmagen faktiskt fortfarande är kvar. Ja, det är som lite lustigt. Man vet inte riktigt vad man ska svara på en sån fråga eller kommentar. På en del låter det nästan som att det är något eller någons fel att man inte fött ut barnet ännu. Som att man själv skulle kunna styra det. Så i värsta fall får jag stå ut med de knepiga kommentarerna och frågorna i kanske tre veckor till om jag nu går över den beräknade tiden. Puh! Kanske bäst att hålla sig hemma ändå.

 

gravid,blogg,norrbotten,lappland,fröken humla,jenny holmgren

   Jag väntar fortfarande på det där pigga tillståndet som tydligen ska komma i slutet av graviditeten och på att det ska bli lättare att andas när magen sjunker ner. Men kan inte påstå att något av tillstånden infunnit sig ännu.

 

Orken och livsgnistan går lite upp och ner troligen med stor inverkan av de flödande gravidhormonerna. Bara för nån dag sedan var jag helt slut, initiativlös, ledsen och noll motivation. Det kändes som att jag blivit överkörd av ett godståg både mentalt och kroppsligt. Som om den sista lilla lågan var utblåst. Och man hinner tänka och känna att det här aldrig kommer att gå och man aldrig kommer att orka men så idag är allt tillbaka igen, tack o lov för det. Jag behöver all energi som jag bara kan få just nu. Den glittrande frosten har lyckats komma till insidan av mig och jag är så tacksam för det just nu!

Hoppas ni all har haft en bra dag och att ni fått njuta av lite glitter och gnister i solen!

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Höstens boktips…

höst,lönnlöv,norrbotten,fröken humla,blogg,jenny holmgren

 

Höstmys och böcker hör ihop. Men jag är tyvärr dålig på att läsa för mig själv. Tar mig inte tid och om eller när jag väl sätter mig för att läsa blir jag ofta så himla trött och somnar. Jag är helt enkelt ganska dålig på att läsa själv just nu och det är något jag skulle vilja ändra på. Men jag läser varje kväll för mina barn. Så man kan säga att jag istället utforskar och upplever barnlitteraturen. Och det finns ju så fantastiskt mycket bra litteratur för barn. Är glad för att jag kan och tar mig tid att gå in i barnens illustrativa värld. Var sak har sin tid. Jag är nog en ganska typisk förälder. Det finns mycket bra äldre litteratur för barn som bl.a alla suveräna klassiker såklart. Men här ska ni få ett tips på en ny bokserie.

 

handbok för superhjältar,boktips,norrbotten,fröken humla,jenny holmgren

 

Serien heterHandbok för superhjältar”. Den första boken kom ut år 2017 och är skriven och illustrerad av Elias och Agnes Våhlund. Böckerna riktar sig till barn mellan 6-9 år. I serien får vi följa Lisa som nyss bytt skola och vantrivs. Hon är mobbad av ett killgäng. En dag när hon flyr in på biblioteket och så hittar hon en speciell bok som beskriver hur man kan öva upp förmågor för att bli superhjälte. Är det verkligen möjligt?

Det finns hittills tre utgivna böcker:

  • Del 1: Handboken
  • Del 2: Röda masken
  • Del 3: Ensam

Och en fjärde är på gång.

  • Del 4: Vargen kommer

 

handbok för superhjältar,boktips,norrbotten,fröken humla,jenny holmgren

Jag gillar upplägget med serietidning stuk. Snyggt och lite nytänk!

 

Både jag och mina barn har tyckt jätte mycket om böckerna och knappt kunnat lägga dem ifrån oss. Mina barn är 6 och 8 år så de faller precis inom ramen för hur böckerna är inriktade. Men jag tror man kan vara både ett år yngre och flera år äldre för att förstå och ta till sig budskapen. Det är ett bra upplägg i böckerna, dom är spännande, en tjej i huvudrollen, bra språk, fina illustrationer och såklart budskapet är ju suveränt. De här böckerna lägger upp en naturlig dialog med barnen om hur man är som vän och styrkan som vi alla har inom oss själva. Vi väntar nu på fjärde boken som vi förhandsbeställt och som beräknas komma i november. Det här får nog bli mitt julklappstips också för er alla som känner barn mellan 5-12 år.  Böckerna passar både för barn som kan läsa själv men även till högläsning. Alla böckerna finns att beställa på adlibris. Det finns även en hemsida för Handbok för superhjältar där man bl.a kan se och inspireras av en boktrailer.

Läs, mys och njut!

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Sommarbilder…

 

sommar,2018,rosor,fröken humla,jenny holmgren

 

Minusgrader och frost, glödande sprakande skogar, höstregn, höstvindar och ett annalkande mörker. Hösten är här och vintern knackar på. Jag älskar alla årstider men kan inte låta bli att blicka lite bakåt. Det har ändå varit en fantastisk sommar. En sommar som vi kanske får vänta några decenier för att få uppleva igen. Så här bjuder jag på lite sommarvärme i höstrusket.

 

husvagn,öland,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

Det är något speciellt med att vara på väg.

 

öland,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

Vi tillbringade en vecka på Öland i sommar tillsammans med vänner. Vilket fantastiskt sommarparadis. Vi lyckades dessutom pricka in veckan innan den värsta turistsäsongen drog igång vilket var rätt skönt.

 

öland,långe jan,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

Vi hann med några riktigt fina sevärdheter på Öland. Här har ni utsikten från Långe Jan en av Ölands gamla fyrar. Det finns så mycket kultur och historia att se och uppleva som även är roligt för barn.

 

öland,borgholm slott,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

Borgholm slott var väl värt ett besök.

 

sommar,2018,rosor,fröken humla,jenny holmgren

Blommor och blommor överallt. Jag njuter verkligen fullt ut av allt som växer och som är mer svårodlat på hemmaplan. Man måste ju liksom passa på när man är på resande fot att ta in alla intryck som går.

 

skåne,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

Efter Öland landade vi på min fars gård i Skåne i nästan 2 veckor för att städa ur, sortera, slänga och sälja grejer. Ingen rolig uppgift. Vi var rätt stressade, ledsna och trötta. Men det fick bli en del av bearbetningen av den sorg vi har efter hans bortgång. Vi försökte ändå blanda nödvändigt arbete med lite roligheter för barnen skull. De var dock helt otroligt tålmodiga och sysselsatte sig själva en hel del på gården. Här har de en liten fikapaus med några snigelkompisar.

 

barnens hinderbana,tosselilla sommarland,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

Barnen mötte gladiatorerna i Barnens hinderbana på Tosselilla sommarland. Roligt och uppskattat.

 

tunnel växthus,skåne,solnegång,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

Pappas tunnelväxthus i solnedgången som står tomt i år. Det skär i hjärtat och tårarna bränner. Så har det varit för varje steg man tagit på hans gård. Lämnade ofärdiga projekt som aldrig kommer att bli färdigställd av honom själv. Så många intressen, planer, tankar, idéer och uppfinningar som går i graven med honom. En så oerhört saknad man, pappa och vän.

 

trädgårdsanemon,skåne,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

 

astrid lindgrens värld,pippi långstrump,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

På hemvägen stannade vi till och besökte Astrid Lindgrens värld. Så snyggt och professionellt ordnat. Teater, sång och roliga upplevelser överallt. Dit vill vi verkligen åka igen. Man behöver minst en heldag där.

 

astrid lindgrens värld,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

I Astrid Lindgrens värld klev man rätt in i sagorna. Man fick känna sig liten…

 

astrid lindgrens värld,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

…och stor.

 

sundsvall,camping,husvagn,sommar,2018,fröken humla,jenny holmgren

Kvällsdopp vid norrlandskusten. Sista campingnatten på vår resa. Sverige är otroligt fint. Det finns så mycket att se. Så varierad miljö och natur. Planer för nästa års semester och resor med husvagnen är redan på gång. För husvagn är inte alls något tokigt sätt att semestra på när man har barn. Det är flexibelt och mysigt.

 

skogsbrand,sommaren,2018,Norrbotten,Jokkmokk,fröken humla,jenny holmgren

Den sista bilden är en bild som hunnit fästa sig på näthinnan under sommaren rejält. Alla dessa skogsbränder landet över. Det är något vi aldrig kommer att glömma. Just det här är fotat efter väg 97 mot Jokkmokk.

 

Det var ett litet axplock från vår sommar 2018. Jag känner mig ändå ganska nöjd och tillfreds med hur den blev till slut. Nu ser vi fram emot vintermys och snö!

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kontraster…

skogsbrand,klockarmyren,norrbotten,fröken humla,jenny holmgren

 

För någon vecka sedan åkte vi till ett av de ställen där det härjade en svårsläckt skogsbrand i somras. Vi har länge varit på väg dit för att se förödelsen och tog nu oss äntligen tid. Den här platsen heter klockarmyren och ligger ca. 1 mil nedströms Lilla Luleälv från där vi bor.

 

skogsbrand,klockarmyren,norrbotten,fröken humla,jenny holmgren

Just här  längst ner i änden av det brandhärjade området var det inte brunnet så högt upp i träden men jag vet inte hur det ser ut längre in skogen och jag vet inte heller hur det brukar se ut efter en skogsbrand.

 

Jag kommer ihåg från i somras hur röken låg tjock efter älven och över byn om morgnarna. Jag vaknade ofta tidigt och lukten av brandrök hade letat sig in i hela huset. En märklig, otäck och för mig ny upplevelse. En viss oro kröp såklart innanför skinnet ju längre tiden gick och tankar på hur man skulle agera om den spred sig mer åt vårt håll började ta form. Tänk så många frivilliga som engagerade sig på olika sätt. Helt fantastisk hur ett samhälle kan organisera sig och stötta upp varandra när det verkligen behövs. Jag är oändligt tacksam för det och glad över att få leva här med den vetskapen. Man kan verkligen säga att just den här sommaren 2018 har gått till historien på riktigt med alla värmerekord, soltimmar, torka, bränder och för många odlare och bönder rena katastrofer.

 

skogsbrand,klockarmyren,norrbotten,fröken humla,jenny holmgren

Läckra kontraster!!

 

Vi gjorde bara en kort liten utflykt till klockarmyren den här dagen. Det ligger ganska nära vägen. Jag är trots allt glad att vi väntade med att åka dit tills nu i september för upplevelsen blev rätt häftig med alla höstfärgade bladverk som gjorde sig ännu mer kontrastrika och glödande mot allt det döda svarta och sönderbrända. För mig som älskar att måla och använda mig av just kontraster så var det en lite extra fascinerande upplevelse. Det blir spännande att åka dit till våren igen och nästa sommar för att se hur växtligheten kommer att ta form, skapa nya vägar och ta fart där och kanske dyker det upp nån raritet som rent av gynnats av skogsbranden.

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tre glada S…

 

Fröken Humla, Jenny Holmgren, humla, rabarber, norrbotten, lappland

 

Sommarlov, semester och (mid)sommar. Tre glada och oftast trevliga S. Nu får vi uppleva alla tre på en gång. Sommarvärmen låter sig vänta på ett tag till i alla fall här i norr. Men det gör inte så mycket i alla fall inte för vår del. Jag känner ingen solstress i år och sällan heller andra år. Den här sommaren har ju trots allt startat ganska ordentligt ändå för växtligheten som dragit i en högre växel.

 

solros,odla,barn,fröken humla, jenny holmgren, norrbotten, lappland

Min och Alvars solrosodling. Jag har inte tidigare lyckats speciellt bra med dem men i år tror jag det går vägen om det bara inte blir alltför torrt.

 

Jag har varit ledig i en vecka med barnen nu. Vi har bara varit hemma och pysslat på inomhus och ute på gården. Ganska skönt faktiskt att komma ikapp med allt man inte hunnit med innan som växthus, planteringar, tvättkorgen osv men även bara att känna att man har och tar sig tid att sitta ner och lyssna på barnen ordentligt. Har tid att gå på biblioteket. Läsa många böcker på kvällen. Spela spel tillsammans. Hjälpa till att riva och bygga om stora legobyggen. Äta frukost i soffan och se på sommarlovsmorgon…i lugn och ro.

 

lego, sommarlov, fröken humla, jenny holmgren, norrbotten, lappland

Jag som mamma fungerar som förste legoassistent. Min främsta uppgift då är att finnas nära till hands, leta rätt på bitar emellanåt och hjälpa till om något inte riktigt vill stämma. En ganska rolig och ärofylld uppgift faktiskt.

 

välgörenhetsloppet, jokkmokk, fröken humla,jenny holmgren, norrbotten, lappland

Barnen medverkade under årets välgörenhetslopp i Jokkmokk. En jätte bra och välordnad dag där alla pengar går till cancerfonden. Hela dagen bjöds det även på sol. En rolig dag anpassad för hela familjen.

 

cirkus,brazil jack,jokkmokk,fröken humla,jenny holmgren,norrbotten,lappland

Vi hann med en cirkus upplevelse veckan innan med Brazil Jack som numer är en helt djurfri cirkus. Det var en bra show tycker jag med många imponerande uppträdande. Cirkusfolk måste vara ett speciellt släkte. Tur att de finns.

 

dab, husvagn,sommarlov, fröken humla,jenny holmgren,norrbotten, lappland

Självklart en Dab dagen till ära. Första kvällen efter skolavslutningen firas med cider, ost, kex och salami i husvagnen.

 

Och sova i husvagnen ute på gården…som varit vår stora grej i år. Vi har redan sovit där sex nätter av sju. Rutinen är gott kvällsfika, spel, läsa bok och sova. Och jag lovar att båda barnen somnar innan man ens hunnit släcka lampan om än kanske lite väl sent men precis som det ska vara på ett sommarlov. Extra mysigt har det varit de kvällar och nätter när det ösregnat ute.

 

tovsippa,trädgård,odla,fröken humla,jenny holmgren,norrbotten,lappland

 

Jag vill önska er alla en fin midsommar! Juni är verkligen en vacker månad här i norr med ett fantastiskt ljus hela dygnet. Bry er förresten inte om midsommarvädret i år för det är troligen ändå inget att hänga upp i midsommarstången utan satsa på trevliga behagliga människor och förbaskat god mat. Dra på er ett par långkallingar under sommarklänningen om det behövs så blir allt mycket mysigare. Och för alla er ogifta kvinnor och män som mig, glöm inte bort att plocka blommor att lägga under kudden så kanske ni drömmer om någon trevlig prick! 😉

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Livet står inte still…

 

jämtland,fröken humla,jenny holmgren,dimma

 

Nu har snart halva 2018 passerat och det med rasande fart. Vårt 2018 Började lite konstigt och inte som planerat. Det hände plötsligt mycket som vände upp och ner på det mesta. I Januari planerade vi lite impulsivt en resa till Thailand, lyckades få ledigt från jobb och skola och bokade in allt. Kändes jätte roligt att ha något varmt, ljust och spännande att se fram emot mitt under den kallaste perioden. Och att det var möjligt för oss att kunna göra det. Sen innan Jokkmokks marknad var vi tvungna att ta det tunga beslutet om att låta våra fina gamla hundar Tihla och Enya få vandra vidare. En vecka senare fick vi besked per telefon om att min pappa som skulle ha blivit 70 år i år plötsligt avlidit. Skulle vi nu kunna och orka göra vår planerade resa?! Samtidigt hade vi i familjen fått veta att jag var gravid och vi väntade en till liten familjemedlem. Som sagt upp och ner. Uttrycket ”en går och en kommer” blev väldigt tydligt för oss. I mitt yrke som sjuksköterska så träffar jag ofta anhöriga som nyss förlorat sina nära. Man vet då aldrig själv när man ska bli en sörjande anhörig. Så är livet och kärlekens pris. Man vet att det kommer men inte när. Vilket är en himla tur. Med stöd från våra familjer runt om oss så valde vi ändå att åka vilket jag kan säga i efterhand var klokt. Man kan lika gärna sörja bortrest som hemma har jag lärt mig. Thailand är ett underbart vackert land och faktiskt perfekt att resa till med barn. Ska visa och skriva mer om det en annan gång.

April kom och pappas bortgång gjorde sig alltmer påmind. Det kom hela tiden beslut och ställningstagande om att ordna upp kring allt det som berörde pappa. Allt handlar egentligen om att det ligger på anhöriga att avsluta ett liv. Färdigställa, plocka bort radera och avsluta…fast man egentligen inte vill. Fast i allt det ligger det en pedagogisk bearbetning av sorgen också som kanske bara den i sig är värdefull om man tänker efter även om det känns jobbigt. För oss ställer avståndet till det en smula då vi valt att bo i helt olika delar av vårt avlånga Sverige. I maj hölls en ganska ljus och fin begravning i Jämtland med en känsla av framtid och hopp. Pappa lever vidare genom oss alla på olika sätt. Han lever vidare genom alla han mött, umgåtts med och haft en relation med. Man plockar liksom sina favorit bitar från en person och driver dom vidare i sitt egna liv på sitt egna sätt med en egen tolkning. Bitar som allt ifrån åsikter, relationer, grundvärderingar, livssyn, idéer, intressen, delade upplevelser och resonemang. Jag för min del har plockat med mig många bitar av pappa och ska göra vad jag kan för att driva dom vidare. Det tror jag mina bröder också gör. De liknar honom redan mycket mer än vad de själva vill tro.

Så har vi nu Juni. Äntligen. Eller kanske redan?! Det har grönskat ute fort och flertalet blommor slagit ut. Jag och barnen befinner oss på vår sista arbetsvecka innan sommarlov. Så skönt! Vet inte om jag längtat så här mycket efter semester tidigare. Skulle tro att jag känner så varje år. Men i år har allt liksom varit lite extra tungt. Och vi är nog alla i ett stort behov av vara lediga.

 

ultraljud,bild,foster,v.18,froken humla,jenny holmgren,norrbotten,lappland

Ultraljud i v.18. Det är verkligen en lättnad när den barnmorska som utför ultraljudet säger att allt ser bra ut. Den lilla/e ser ut att må bra därinne i magen. Sen vet man ju aldrig ändå. Mycket kan hända under resterande tid och under förlossning.

 

Jag personligen lever lite i en graviditetsbubbla just nu. Jag känner av och måste lyssna extra mycket på vad kroppen säger till mig om hur den mår. Lill plutt i magen rör på sig och gör sig påmind varje dag. Trots det verkar jag inte förstå att jag börjar bli mer otymplig. Jag tror att jag kan röra mig lika lätt som innan. Gå snabbt. Böja mig hur som helst och klättra på grejer. Men icke. Har ju ändå varit med om det här två gånger tidigare men det är som att huvudet inte hänger med om vad som egentligen händer. Det är ju verkligen som en slags förvandling i kroppen. Man skapar ett nytt liv och det är klart att det krävs en hel del. Nu är vi i vecka 23 och har då passerat halvtid. Lill plutt är beräknad att komma ut i början av oktober. Det är någonting roligt och spännande att se fram emot om allt går bra. Barnen tycker det är roligt och har även de lyckats få känna några små rörelser med deras små händer utanpå min mage. Jag med mina gravidhormoner i kroppen och som på något vis blivit mer blödig och sentimental med åren blir alldeles tårögd när jag tänker på att det är deras första kontakt med sitt blivande syskon. Ett syskon som de förhoppningsvis kommer att kunna dela mycket glädje, kärlek och trygghet med. Precis som jag tycker att jag gör med mina bröder.

 

gravid,fröken humla,jenny holmgren,norrbotten,lappland

Min mage blir som helt rund som en boll vid graviditet. Jag verkar bära det mesta framåt. I slutet är det bara att vänta sig en mage i storlek gigantisk badboll.

 

För något år sedan pratade jag med min bror om det att skaffa flera barn. Mitt resonemang var att ett till barn tar mer tid av mig som förälder till de andra barnen vilket är delvis rätt. Min brors tanke var att ett till barn ger tillbaka jätte mycket tid till ett annat syskon över en längre tid vilket ju också är helt sant. Tur man har kloka syskon. Nu när vi förlorat en gemensam förälder är jag extra tacksam över mina syskon och att vi har en god relation där samspel, delgivning och förståelse är viktigt. Man måste se att alla bidrar med olika kvalitéer till sitt syskonteam. Det är såklart en av mina stora önskningar och förhoppningar om att mina barn tar med sig till sitt syskonteam.

Vi har bara varandra! Och resten löser sig!

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Du saknas oss något fruktansvärt…

 

fröken humla,jenny holmgren,lilla luleälv,norrbotten,mattisudden,soluppgång

 

Igår fick vi det där beskedet man inte alls vill få. Det där telefonsamtalet som man helst inte vill svara på. Vår pappa har avlidit plötsligt mitt i steget, mitt i livet. Det finns inga ord för hur stor saknaden är. Allt känns tomt. Livet är för kort. Vi är så små. Världen har förlorat en av de mest positiva människorna med ett av de större hjärtan jag känner. Hur ska vi kunna gå vidare utan dina kloka ord och dina suveräna lösningar på allt. Hur gör man utan sin livsguide? Det gör så ont. Fast jag vet att du finns med oss, jag känner det.

Jag älskar dig pappa. Du är den bästa.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , | 6 kommentarer

Fröken Humla och City konditoriet…

 

fröken humla,jenny holmgren,swedish lapland,norrbotten,lilla luleälv

 

Jokkmokksmarknad är här för 413:e året. Stämningen i samhället och förberedelserna är sig likt som tidigare år energiska, koncentrerade och förväntansfulla. Hela byn är rörelse och festligheterna är igång.

 

jokkmokks vintermarknad,norrbotten,fröken humla,jenny holmgren

Jokkmokksmarknad 2017.

 

konst,tavlor,city konditoriet,jokkmokk,norrbotten,fröken humla,jenny holmgren

Gott fika i magen och färgboosta sinnet – allt i ett!

 

Så vad gör då Fröken Humla i år? Vad blir hennes bidrag under marknaden? Jag har haft ett bra samarbete med City konditoriet senaste tiden där några av mina tavlor visats ett tag och kommer att fortsätta med det under årets vintermarknad. Det som läggs till i vårt samarbete nu under vintermarknaden är att man även kommer att kunna köpa lite av min keramik.

 

fröken humla, jenny holmgren,ateljé,keramikverkstad,norrbotten

Min lilla ateljé och keramikverkstad.

 

Nu finns  några av mina te och kaffemuggar på City konditoriet. Muggarna är drejade i stengodslera, dekorerade för hand och glaserade. Så allt är handgjort rätt igenom från egna idéer.

 

fröken humla,jenny holmgren,keramikverkstad,ateljé,norrbotten

Målar mina granmuggar för hand innan de glaseras med en transparent glasyr.

 

fröken humla,jenny holmgren,keramikverkstad,ateljé,norrbotten

Glasering…

 

cerama,brännugn,fröken humla,jenny holmgren,keramikverkstad,ateljé,norrbotten

Sista slutbränningen med glasyren är alltid mest spännande.

 

fröken humla,jenny holmgren,keramik,muggar,norrbotten

 

Ingen mugg eller kopp är såklart den andra lik utan det finns bara en varje. Jag har ju en liten idé om att upplevelsen av kaffet eller teet blir mycket godare om man får dricka det i en egen speciell mugg som man själv tycker om. Något jag själv tror starkt på. Är du nyfiken på mina tavlor, keramik och kanske samtidigt fikasugen i marknadsvimlet så sväng förbi mysiga City konditoriet, njut av deras goda bakverk och färgboosta sinnet.

 

fröken humla,jenny holmgren,keramik,muggar,norrbotten

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ordning på torpet…

 

glesbygd, landsväg, norrbotten, fröken humla, jenny holmgren

 

Hej och hallå där! Jag har inte tänkt ursäkta mig. Men jag får erkänna att jag varit ohyggligt dålig på att hålla bloggen uppdaterad senaste tiden. MEEEN jag har faktiskt en giltig orsak iallafall en liten en. Har haft krångel med datorer och bildredigeringsprogram och inte riktigt haft tid eller ork att ta itu med det men nu är allt nästan som det ska eller…det är mycket bättre för jag har bättre grejer, bättre teknik. Känns riktigt roligt! Känner mig peppad och motiverad så det kommer nog att ramla in lite fler inlägg här framöver och uppdateringar om vad som händer och sker i Fröken Humlas ateljé.

 

amaryllis,ever green,jul,norrbotten,fröken humla, jenny holmgren

Amaryllisen ”Ever Green” som blommar för andra året.

 

Nu har vi julen snart här som närmar sig i rasande fart. Hela familjen har fått jullov och vi har sköna lediga dagar framför oss tillsammans. Idag har den mörkaste dagen på året flytt förbi och vi går mot ljusare tider. Kan det bli bättre?!

 

baka,lussebullar,saffran,fröken humla,jenny holmgren,norrbotten

 

Vi tar det ganska lugnt vad gäller julstök. Städar inte mer än vanligt. Vi har en gles halvsned gran. Bakar endast så mycket och det som vi känner för. Hjälps åt med julmaten. Köper julklappar endast till barnen osv. Det känns skönt. Riktigt skönt. Barnen har fått sätta upp alla tomtarna där de tycker att det ska vara dvs i lekhöjd och gärna alla på ett ställe. De har även fått klä granen och vi tycker såklart att vi har världens finaste julgran. Och vi är lediga tillsammans. God julefrid!

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Att sänka sina krav…

 

fiol,violin, fröken humla,norrbotten,jenny holmgren

 

Vi människor har egentligen ganska mycket krav på oss själva idag. Eller är det kanske bara så att vi vill för mycket. Vi vill för mycket så att det istället blir krav. Jag kan ju inte tala för alla. En del har säkert perfekt antal krav på sig själv som motsvarar vad de faktiskt klarar av.

Jag har genom åren börjat lära mig sakta men säkert att plocka bort krav från mig själv. Man kan inte göra allt, vara överallt och engagera sig i allt och alla. Jag tränar mig på att säga nej och dra mig ur. Prioritera kraven. Jag har spelat fiol sedan jag var sju år. När jag kom upp i senare tonåren så spelade jag  inte lika mycket, flyttade och tappade mitt tidigare spelgäng. Hade sedan svårt att hitta motivation och tid till att fortsätta spela som tidigare. Men kravet på mig själv och en liten önskan fanns kvar om att kunna fortsätta spela. Till slut kände jag som mest dåligt samvete för att jag aldrig riktigt tog tag i spelningen.

SÅ…då bestämde jag för mig själv att  –nä, nu har jag slutat spela fiol!!  Den lilla bestämda tanken var endast för mig själv för att jag skulle kunna släppa kravet och tillåta mig slippa ha dåligt samvete.  Jag har ju såklart inte slutat att spela fiol på riktigt men det var ohyggligt länge sedan den plockades fram och fick vila mot min axel. Det är med kärlek som jag tänker på min fiol. Det är ett oerhört vackert instrument både musikaliskt och till utseende.

 

fiol,violin, fröken humla,norrbotten,jenny holmgren

 

Jag har så otroligt mycket bra, roliga och fina minnen med min fiol, musiken och alla vänner jag spelat tillsammans med. Den tiden har verkligen gett mig väldigt mycket under en viktig tid i livet som barn och ungdom. Och allt detta tack vare en fantastisk människa, min ”spelfröken”. Brukar tänka ibland på vad hon gett många barn och ungdomar genom åren. Det går inte att mäta. Men jag tror att vi alla som spelat  med henne känner en stor tacksamhet till alla de upplevelser hon gett oss möjlighet att få vara med om och den gemenskap och samhörighet som hon erbjudit sina elever. Att få spela tillsammans med andra ger en kraft, styrka och skön självkänsla som bara måste upplevas för att kunna förstås.

 

fiol,violin, fröken humla,norrbotten,jenny holmgren

 

Nu blir jag ju såklart sugen på att börja igen. Men tiden är ännu inte riktigt inne för det. Om jag skulle börja idag igen skulle det åter bara bli ett dåligt samvete. Lite känns det som att man ibland måste släppa en del av det man älskar för att inte förstöra det. Nu har jag andra projekt på gång som jag försöker satsa tiden på förutom arbete och familj. Jag tror inte man ska vara rädd för släppa taget om saker. Det behöver ju inte betyda det totala slutet utan kanske bara är en liten paus eller en längre paus om så behövs. Mitt mål är att försöka lägga fokus på få antal saker och inte allt samtidigt. Det här med mitt fiolspelande var ett exempel. Jag har fortfarande massor av dåliga samveten som jag behöver komma tillrätta med. Jag hör mig fortfarande säga ja till massor av saker som jag vill göra men egentligen inte har tid att lägga fokus på. Prioritera hårdare…det ska jag träna på. Kanske borde man lägga upp en plan för sig själv varje år över hur prioriteringarna ser ut och sedan omvärdera planen varje år.

Det var lite kravlösa tankar om krav!

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar