Daggmaskar och potatislycka…

Vi har äntrat oktober och jag känner mig lite lurad av hösten. Hade ju liksom förberett mig på att det skulle vara färdigt med värmen och att kylan nu istället var på intåg, men icke. Istället har det florerat badbilder på instagram från södra Sverige, rabatten har fått nytt liv och nätterna har varit  ljumma. Om jag vetat detta hade tomaterna kunnat vara minst en månad till ute i växthuset och mognat till sig med lite tillförsel av näring och en frostvakt för säkerhets skull.

År 2009 åkte jag längdskidor med hundarna den 9 oktober, ser inte ut att bli så i år. Det har verkligen varit en väldigt varm, solig och vacker höst i år. Gissar att många haft underbara dagar i skogen för bär och svampplockning. Hösten är ju lite av samlandet och lagringens tid. Vad gäller trädgården så är det nedrustning  och förberedelse för vintervila.

I helgen plockade vi upp potatisen. Vi har inte så stort potatisland men det blir ändå några hinkar. Barnen tycker det är roligt att vara med och hjälpa till, iallafall en stund. Potatisplockningen gick ganska fort över till maskletning. Vi har nyss läst en barnbok som heter ”Lilla Maskboken” av Pernilla Stalfelt. En lite smårolig bok faktiskt. Man får ju lov att dra på munnen en aning när den minsta glatt ropar att hon funnit masken med hockeyhjälmen och den äldre fnittrande visar upp masken med sand i kalsongerna. En bok som helt enkelt passar bra när man ska ut i potatislandet. Nu är potatisen i källaren och vi känner oss rika ett tag. Det är verkligen extra njutning att få äta det man odlat själv.