-
Mitt Jämtland…
I slutet av Juli gjorde vi en liten resa ner till Jämtland bara för att få komma iväg någonstans under sommarledigheten. Det blev en riktigt lyckad liten tripp med familjen. Räknade ut att det var fyra år sedan vi sist var förbi Jämtland. Och den gången svängde vi i stort sett bara förbi och stannade över natten. Tidigare år har vi varit ner varje år och hälsat på. Men efter lite andra omständigheter de senaste åren så har det inte blivit så. Det som också är förändrat nu är att min mamma flyttat upp till Jokkmokk så relationen till Jämtland ser lite annorlunda ut nu. Men vi har en stuga…
-
Ett + ett = fem…
Ja, vad hände egentligen med bloggerskan på Fröken Humla?! Gick hon i graven. Näe, inte riktigt ännu. Men in i den ökända bäbisbubblan drog hon och är fortfarande kvar. Under det senaste halvåret har jag tänkt skriva något på den här stackars bloggen. Men tiden framför min dator kommer långt ner på prioriteringslistan just nu. Har ingen bra rutin för det utan projektet blogg blir helt plötsligt jätte stort varje gång. Är helt klart imponerad av dem som hinner med flera barn, hus och hem, relation, träning och bloggande samtidigt. För jag lyckas endast med tiden för barnen just nu. Nu har jag varit trebarnsmamma i snart 6…
-
Sommarbilder…
Minusgrader och frost, glödande sprakande skogar, höstregn, höstvindar och ett annalkande mörker. Hösten är här och vintern knackar på. Jag älskar alla årstider men kan inte låta bli att blicka lite bakåt. Det har ändå varit en fantastisk sommar. En sommar som vi kanske får vänta några decenier för att få uppleva igen. Så här bjuder jag på lite sommarvärme i höstrusket. Det var ett litet axplock från vår sommar 2018. Jag känner mig ändå ganska nöjd och tillfreds med hur den blev till slut. Nu ser vi fram emot vintermys och snö!…
-
Kontraster…
För någon vecka sedan åkte vi till ett av de ställen där det härjade en svårsläckt skogsbrand i somras. Vi har länge varit på väg dit för att se förödelsen och tog nu oss äntligen tid. Den här platsen heter klockarmyren och ligger ca. 1 mil nedströms Lilla Luleälv från där vi bor. Jag kommer ihåg från i somras hur röken låg tjock efter älven och över byn om morgnarna. Jag vaknade ofta tidigt och lukten av brandrök hade letat sig in i hela huset. En märklig, otäck och för mig ny upplevelse. En viss oro kröp såklart innanför skinnet ju längre tiden gick och tankar på…
